Sofie Nordquist

Fyra arbetsdagar återstår av min timanställning som butiksbiträde på Rätt Pris i Insjön. Det är blandade känslor och funderingar. Vem skall nu skrubba slasken och diskhon i personalrummet varje kväll? Hur skall den efterträdande helgpersonalen lyckas med att ställa om köttvågen på rätt PLU vid akut köttfärsförlust en söndagförmiddag då pantautomaterna vägrar att fungera? Hur kommer försäljningen av Billy's panpizzor att hålla nu när jag, som alltid glömmer matlådan på byrån i hallen, avslutar min tjänst som glömsk kassörska med lågt bklodsocker? Dessa frågor och funderingar är jag nog ensam om vilket gör att jag inte funderar mer på detta ovan. 

Som avslut på en treårs-karriär bakom ett gnisslande kassaband, behövs något drastiskt. Något naket. De som slutat, sedan jag satte min fot på Rätt Pris, har beställt prinsesstårtor med för mycket grädde eller bakat en torr kladdkaka utan florsocker, som fortsätter att blir torr under dagens gång då ingen i personalen orkar täcka över den med plastfolien (som förövrigt följde med). Jag tror att jag kommer baka några tråkiga kakor och bjuda på något skönt avtryck någonstans i lokalen. Vad det blir har jag ingen aning om. På lördag klockan 15:00 blir jag arbetslös. 




Denna vecka har vi portionerat kokain på Rätt Pris i Insjön. Den ledande butikschefen fastnade för mitt
tips om hur vi skulle locka nya, spännande kunder. Kokainet vi säljer är 100% rent och på fredag så
kommer några riktigt erfarna pundare från södra Sverige och demar denna underbara drog. Linorna serveras på små papperstallrikar klädda i folie. Kaffe med dopp finns att smaka för de rena. Jag hoppas vi ses på fredag!





Koks /Sof