Slut på det roliga
Livet just nu är som rubriken lyder. Nu är det slut på det roliga. Just nu tänker majoriteten av Er: "Varför då????!?!??!?!?! VAD FAN HAR HÄNT????!!?!?!?!??!?!??!?!!??!?!? AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!!!!!!!! GE MIG BENZO!!!!!!!"
Ni kan återkalla er önskan om ett lugnande läkemedel och istället lugna er med att jag enbart har ändrat på några vanor i mitt, redan så tråkiga, liv. Enklare än så blir det inte. Men vad fan har jag slutat med då?
- Röka
- Dricka alkohol (skall tilläggas att jag kan ta en öl, men ej i större berusningssyfte)
- Dricka kaffe (dricker MAX en halv kopp om dagen om jag dricker över huvudtaget)
- Bita på naglarna
"VAD DUKTIG DU ÄR SOFIE! JÄTTEDUKTIG VERKLIGEN! GRATTIS! MIN SEROTONINNIVÅ ÄR SKYHÖG NU FÖR ATT JAG ÄR SÅ GLAD FÖR DIN SKULL! KÄMPA TJEJEN!!!!!!!"
Så kan det låta. Tack så mycket för komplimangerna, tack. Men jag måste erkänna att jag känner mig tommare än tommast nu för tiden. Jag känner ingen KASAM. Rökeriet bidrog ju självklart till sämre lungor och kondition men även till en social samvaro som bara rökare förstår sig på. En gemenskap. Ett gäng. Lite som Hells Angels fast utan motorcyklar, knark, könssjukdommar och annan trevlig kriminalitet. Vi gjorde det vi var bra på: dra halsbloss, hålla röken inne någon sekund för att sedan blåsa ut den i friska luften. Vi andades och levde där och då. Analyserade, reflekterade och löste världens alla problem till en viss mån. När cigaretten hade nått sitt slut fimpades det som var kvar av den mot valfri yta och kasserades därefter vart som helst. Vi var fyllda med energi och nikotin. Livet lekte och vi kunde fokusera på annat fram tills nästa rökpaus.
Samma sak med kaffet, nagelbitningen och alkoholen. Dock stod jag ej grupperad med andra nagelbitare och bet på naglarna så fort jag fick en ledig stund, men ni förstår principen.
Jag saknar giftet i mitt liv. Nu äter äpple och dricker vatten istället. Det är jättetrevligt. Verkligen tillfredsställande. Verkligen. Fruktos giver stimulans. No doubt about it.
Se så festligt jag har det här på Bäckgatan.
Puss
PS. Jag saknar Dig
- Röka
- Dricka alkohol (skall tilläggas att jag kan ta en öl, men ej i större berusningssyfte)
- Dricka kaffe (dricker MAX en halv kopp om dagen om jag dricker över huvudtaget)
- Bita på naglarna
"VAD DUKTIG DU ÄR SOFIE! JÄTTEDUKTIG VERKLIGEN! GRATTIS! MIN SEROTONINNIVÅ ÄR SKYHÖG NU FÖR ATT JAG ÄR SÅ GLAD FÖR DIN SKULL! KÄMPA TJEJEN!!!!!!!"
Så kan det låta. Tack så mycket för komplimangerna, tack. Men jag måste erkänna att jag känner mig tommare än tommast nu för tiden. Jag känner ingen KASAM. Rökeriet bidrog ju självklart till sämre lungor och kondition men även till en social samvaro som bara rökare förstår sig på. En gemenskap. Ett gäng. Lite som Hells Angels fast utan motorcyklar, knark, könssjukdommar och annan trevlig kriminalitet. Vi gjorde det vi var bra på: dra halsbloss, hålla röken inne någon sekund för att sedan blåsa ut den i friska luften. Vi andades och levde där och då. Analyserade, reflekterade och löste världens alla problem till en viss mån. När cigaretten hade nått sitt slut fimpades det som var kvar av den mot valfri yta och kasserades därefter vart som helst. Vi var fyllda med energi och nikotin. Livet lekte och vi kunde fokusera på annat fram tills nästa rökpaus.
Samma sak med kaffet, nagelbitningen och alkoholen. Dock stod jag ej grupperad med andra nagelbitare och bet på naglarna så fort jag fick en ledig stund, men ni förstår principen.
Jag saknar giftet i mitt liv. Nu äter äpple och dricker vatten istället. Det är jättetrevligt. Verkligen tillfredsställande. Verkligen. Fruktos giver stimulans. No doubt about it.
Se så festligt jag har det här på Bäckgatan.
Puss
PS. Jag saknar Dig
Kommentarer
Postat av: Rock Bottoom
Vad finns kvar? Sexmissbruk?
Har du satt någon limit på hur länge du ska leva utan dessa vanor?
Svar:
Sofie
Postat av: Rock Bottom
Man behöver inget sällskap för att vara sexmissbrukare, det kan man vara med egen hand.
Fråga inte mig hur man gör barn, jag har ett men hur barnet blev till har jag ingen aning om. Kanske åt något olämpligt till lunch den dagen det hände.
Rökning kan man vara utan... och för resten är det klokt att ha ett stabilt psyke.
Tittade igenom dina tidigare blogginlägg. Eftersom jag är en snuskgubbe så erkänner jag glatt att jag gillar perioden då varannat inlägg handlade om dina bröst med tillhörande bilder.
Svar:
Sofie
Trackback
