Syster Sull

Jag har tre småsystrar men det är enbart en av dem som alltid ligger i fokus, oavsett vad det gäller. Hon heter  Linda Josefin Nordquist. Några av Er känner säkert till henne och jag tror att vi snabbt kan enas om tre ord som beskriver henne väldigt bra.

- Hispig
- Fashion
- Stammis på GC (ett lokalt fik i Leksand)

Josefin kan, på en sekund, gå från att vara glad och medgörlig till att bli rasande, för att några sekunder senare bli glad igen. Och sådär håller det på. Dag ut och dag in. År efter år. 

När jag är hemma i Rönnäs och hälsar på har min familj ofta gemensamma kvällsfikastunder, antingen runt köksbordet eller i vardagsrummet framför televisionsapparaten. Josefin är ofta väldigt engagerad i dessa sammankomster och styr upp med mjölkförpackningar, kex och sen den där förbannade jävla brieosten. (Om vi nu har haft råd å köpa tökken dan dyr ostbit.)

Hon dukar fram, men bara det hon själv vill äta. Resten får vi försöka komma ihåg att ta med oss till bordet. Vi börjar fika och Josefin börjar plocka. Som om det vore ett julbord. Kex efter kex förtärs. Med öppen mun. Vi andra i familjen försöker konversera med varandra men ger upp efter en stund då vi inte hör vad fan vi själva säger. Josefin spiller ut kaffekoppen p.g.a bristande uppmärksamhet och hastiga rörelser med hennes okontrollerade lemmar. Mamma suckar och biter ihop. Josefin skrattar till sådär högt och nervöst som bara hon kan och hämtar lite papper. Kletar ut kaffet ännu mer. Skrattar ännu högre och ännu mer nervöst.

Skärp dig nu Josse, säger mamma.

Josefin psykar ur och skriker saker om att alla hatar henne eller att hon inte får någon mat här hemma. Jag och min minsta lillasyster, Wilma, skrattar av förtjusning. Det här är grädden på moset. Äntligen!
Pappa skakar på huvudet sådär som bara han kan. Men plötsligt är allt det negativa över och Josefin skrattar igen. 

Ja Ni...... Herregud säger jag. Det är lite som att umgås med alkoholdementa gubbar. Men hon är skön.
Jag älskar dig Josefin. Även om jag vill strypa dig långsamt ibland.



Josefin är extremt sullig och lägger saker lite överallt. Här har hon på något vis lyckats hänga tepåsen på bordskanten i tv-rummet. Hon förstår inte att det här anses vara ett väldigt abnormt sätt att placera sin tepåse på. Det droppar ner te på mattan oh golvet, men det förstår inte hon. Josefin. Herregud, återigen.


Hej då!

Kommentarer
Postat av: jessica

Hahahah, du kunde ha tagit i liite mer ;)

Svar: jag vet. men jag tar det en annan gång,
Sofie

2013-03-19 @ 06:03:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0