Rebellskräll på en fredagkväll

I fredags eftermiddag var jag, mamma, Jessica och hennes yngsta avkomma, Hilda, på Kupolen köpcentrum i Borlänge. Vi flanerade i butiker och frossade bakverk från en dessertbuffé på ett café. När jag frågade mamma var pappa höll hus denna afton svarade hon kort att han var hos ”Bobben” och drack öl. Bobben är en av pappas bästa vänner och ibland träffas de och tar några starköl samt röker cigaretter i månens sken. Idag var en sån dag. En fredag.

När vi kom hem från Borlänge var min yngsta syster, Wilma, ensam hemma. Hon berättade att pappa hade blivit hämtad av Bobben runt klockan 17:00 och att de då skulle åka och köpa pizza inne i Leksand. Pappa hade varit fnissig och uppe i varv hela dagen, sa Wilma. Han hade valt kläder med omsorg och vattenkammat håret bakåt sådär som han gör när han ska vara extra fin. Och eftersom pappa skulle vara mer än salongsberusad till midnatt så var det, som alltid, mammas uppgift att hämta honom när det var dags. Mamma är van vid denna rutin. Det är sen gammalt.


Jag och resterande familj gjorde en klassisk tacos som vi sköljde ner med läsk av märket Coca Cola. Svenskt. Efter maten slog vi oss ned framför televisionsapparaten och QX gaygala 2014. Vi fnissade åt alla roliga bögar och jag pärlade på några pärlplattor i reklampauserna. Det var en behaglig fredag tills mammas mobil ringde. Det var pappa. Hon svarade.

- Hej! Vad gör ni? frågade pappa medan han kvävde ett fniss.
- Vi kollar på tv, svarade mamma entonigt.
- ÅÅÅH, vad mysigt! Vi spelar ”Tjejsnack” och busringer till folk med hemtelefonen.
- Mm.. Vad vill du Peter? frågade mamma irriterat och rynkade partiet mellan ögonbrynen.

Pappa kunde längre inte kväva fnisset och det tog en stund innan han hade samlat sig och kunde svara på frågan.

- Får jag sova över hos Bobben inatt? Snälla?!
- Nej Peter, du kommer hem ikväll. Jag hämtar dig efter tolv men inte mycket senare.
- Men varför inte? Alla andra får ju det! Och Bobbens mamma, som bor i grannbyn, sa att det gick bra.

Mamma argumenterade med att det var sent och att han inte hade någon tandborste med sig. Pappa svarade med att han kunde borsta tänderna med lite tandkräm på fingret och att han lovade att de skulle gå och lägga sig nu på direkten om han fick sova över där. Men mamma var hård och avslutade samtalet likt en upprörd kund som precis fått avslag på sjukpenningen av Försäkringskassan.

Vi fortsatte att se på tv och pärla pärlplattor. Mamma tittade på klockan och det var nu dags för henne att åka och hämta pappa. Vinterskorna med fuskfårskinn och keltiska spännen drogs smidigt på. Likaså den trötta dunjackan från 2001. Bilnycklarna skramlade och hon mumlade något om att hon snart var hemma igen. Det tog en kvart innan jag och Wilma hörde det välbekanta ljudet av en bil som körde upp på gården. Pappa var med och han var sur.

Ytterdörren smällde igen så hårt att min bysthållare sprack. Pappa berättade högljutt för mamma hur ledsen och arg han var över att hon inte lät honom sova över hos Bobben. Alla andra fick ju. De hade haft så himla trevlig och så var han tvungen att åka hem när det var som mest trevligt. Mamma såg tämligen oberörd ut av den pågående utskällningen och tappade upp ett glas rödvin från den trogna bag-in-boxen, vars plats alltid var på vedspisen i köket. Hon var van vid dessa utbrott från min tid som extrempubertal i högstadiet.

Pappa fick nog av situationen och sprang gråtandes upp till rummet där han drämde igen dörren så kraftigt att min övre tandprotes lossnade från sitt fäste. Jag och Wilma satt förstummade i soffan medan mamma skred in i rummet med sitt vinglas, iförd en dämpad morgonrock i lila fleecetyg. Hon slog sig nöjt ned i soffan bredvid oss och zappade mellan kanalerna. #vardagslyx

Där vi satt i soffan kunde vi höra hur pappa skrek och kastade saker runt sig i rummet på övervåningen. Efter ett tag drog han på Ebba Grön's låt "Vad ska du bli?" på högsta volym. Man kunde även höra hur han satte upp OKEJ-posters på väggarna med häftstift och ett par slitna Converse knöts åt hårt runt fotleden. Pappa Peter var rebell och han skulle fortsätta att vara sig själv. Efter en stund såg jag att han skrivit en negativt laddad statusuppdatering på Facebook:

När man inte trodde att det kunde bli värre........ - känner sig besviken *besviken smiley* ”

Efter några minuters intensivt spelande av Ebba Grön på maxvolym somnade pappa på mage i sängen. Vi gick alla upp för att titta till honom. En dregelpöl hade bildats på kudden jämns med den gapande munnen och han snarkade precis så som man ska göra när man somnat av ren, emotionell, utmattning. Jag och Wilma stod i dörröppningen och såg på när mamma stängde av stereon, snörade av Conversen och stoppade om honom. Nu sov han gott och imorgon efter frukosten skulle allt vara som vanligt igen. Pappa Peter skulle vara sig själv. Men ingen rebell.


  
Här är två bilder på pappa som han tog en gång när han fick sova över hos en kompis för mamma. Se så glad han var. Lyckan har numera ett ansikte. Livet och Kärleken är Härligt! Herrtrosor som smiter åt är Härligt. 



Jag önskar Er alla en god natts sömn!

Kram och kyssar i nacken
Sofie Nordquist, Pappa Peters äldsta dotter.

Kommentarer
Postat av: Linnea

När din bysthållare sprack, sprack jag upp i ett leende. Vilken rebell asså.

Svar: Jag önskar att det var jag som fick spräcka dig!
Sofie

2014-02-11 @ 07:33:39
URL: http://spelinnea.wordpress.com
Postat av: Linnea

#spräckavstolthet

2014-02-11 @ 18:12:38
URL: http://www.spelinnea.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0